Presentation av läroämnena

Agrikultur-forstvetenskapliga studier
Beteendevetenskapliga studier
Bio- och miljövetenskapliga studier
Humanistiska studier
Matematisk-naturvetenskapliga studier
Samhällsvetenskapliga studier
Språkstudier

Agrikultur– forstvetenskapliga studier:

Näringslära, delar av grundstudiehelheten

Näringslära som läroämne

Målet för näringsläran är att forska och undervisa i frågor om människans nutrition från grundläggande vetenskap till praktisk tillämpning. Kemi och biologi samt särskilt biokemi och fysiologi utgör grund för att utreda vilken roll näringen spelar för olika livsfunktioner. Näringsläran svarar på frågor om näringsämnen och de mängder som behövs av dem för tillväxt, upprätthållande av liv, fortplantning och hälsa. Inom näringsläran bedrivs också forskning i ingrediensernas och maträtternas betydelse för nutritionen och också i förändringar i näringsämnena och ingredienserna under olika matlagningsprocesser. Också biologiska, sociala, kulturella och psykiska faktorer inverkar på människans nutrition. När man undersöker skillnader i matanvändningen mellan individer, grupper och nationer och söker lösningar på nationella och internationella näringsproblem tillämpas också samhälls- och beteendevetenskapliga kunskaper och forskningsmetoder.

På kurserna behandlas bland annat

• livsmedlens sammansättning
• sambandet mellan näring och hälsa
• sambandet mellan näring och motion
• specialdieter och bedömning av näringstillstånd
• näringsfostran och val av mat.

Varför studera näringslära?

Kurserna lämpar sig för alla som vill fördjupa sina kunskaper i förhållandet mellan näring och hälsa, t ex lärare och personer verksamma inom social- och hälsovårdssektorn, idrottssektorn och livsmedelsproduktionen.

Studera näringslära vid Öppna universitetet

På svenska erbjuds följande kurser:

• Grunderna i näringsfysiologi (4 sp)
• Livsmedlen i kosten (3 sp)
• Grunderna i näringslära (3 sp)

Öppna universitetets kurser i näringslära kan integreras i en studiehelhet som kan utgöra ett biämne. Hela grundstudiehelheten består av nio studieavsnitt.

Med undantag för kursen Livsmedlen i kosten avviker kurserna från motsvarande kurser vid avdelningen för näringslära vid universitetet. Om en studerande senare vill fortsätta studera näringslära som huvudämne måste han eller hon komplettera sina kunskaper med studier i bl.a. kemi, biokemi och fysiologi.

Undervisningsprogrammen
Uppgifterna om studiehelheten finns på finska
Institutionen för livsmedels- och miljövetenskaper

Beteendevetenskapliga studier:

Grundstudierna i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik)

Pedagogik som läroämne

Pedagogik är ett allmänbildande och mångvetenskapligt läroämne. Kurserna i pedagogik ger vidgat perspektiv och fördjupade kunskaper inom fostran, utbildning, inlärning och undervisning.

Målsättningen med grundstudierna är att studenten blir förtrogen med de centrala frågeställningarna och teoritraditionerna inom allmän pedagogik och vuxenpedagogik samt att studenten utvecklar sitt pedagogiska tänkande.

Varför studera pedagogik?

Studierna passar anställda inom bland annat det pedagogiska och sociala området och personer som arbetar med t ex rådgivning och handledning. Även de som är verksamma inom personaladministration eller som har chefsuppgifter har nytta av pedagogik. Kurserna lämpar sig för alla som vill lära sig mer om utbildning och inlärning.

Studera pedagogik vid Öppna universitetet

Grundstudiehelheten består av följande studieavsnitt:

• Introduktion till allmän och vuxenpedagogik (4 sp)
• Pedagogikens historia och filosofi (4 sp)
• Individ och samhälle (4 sp)
• Utveckling och lärande (4 sp)
• Didaktik (4 sp)
• Orientering till pedagogisk forskning (5 sp)

Kurserna anordnas som närundervisning. Studerandena vid Öppna universitetet genomför två av studieavsnitten som litteraturtentamen (Introduktion till allmän och vuxenpedagogik 4 sp och Orientering till pedagogisk forskning 5 sp).

Undervisningsprogrammen
Uppgifterna om studiehelheten finns på finska
Institutionen för beteendevetenskaper: Pedagogik

Bio- och miljövetenskapliga studier:

Biologi

Biologi som läroämne

Föremålet för studierna i biologi är den levande naturen. På kurserna i biologi fördjupar man sig i livet i dess olika former och olika processer från molekylär nivå till ekosystem. Förutom att de studerande bekantar sig med teorier och metoder arbetar de både i laboratorier och med fältarbete för att få viktig kunskap i ämnet.

Varför studera biologi?

Betydelsen av biologisk och miljövetenskaplig kunskap i samhället har klart ökat under de senaste årtiondena. Tillämpningar av biovetenskaplig och miljövetenskaplig forskning är centrala inom hälsovård och medicin, för en hållbar användning av naturresurser, för förståelsen av orsakerna till och sökandet efter lösningar på miljöproblem, inom livsmedelsproduktion samt inom många industribranscher. Personer inom trädgårds-, lantbruks-, natur- och miljöbranschen har stor nytta av studier i biologi. Biologin har också en grundläggande betydelse för vår världsbild och vår uppfattning om människan.

Studera biologi vid Öppna universitetet

Vid Öppna universitetet ordnas enskilda studieavsnitt i biologi. Kurserna genomförs som närundervisning.

Cellbiologi och cytogenetik (2 sp)
Kursens mål är att ge grundläggande vetskap om växt- och djurcellens struktur och funktion, samt cytogenetikens grunder.

Innehåll: Föreläsningarna består av en botanisk, zoologisk och cytogenetisk del.

Växtcellernas ljusmikroskopiska byggnad behandlas, grundbyggnaden av växtceller och -vävnader, cellorganellernas egenskaper, cellväggens struktur och kemiska sammansättning, samt växtcellens reservnäringsämnen. Genomgång av fluorescensmikroskopi och tolkning av elektronmikroskopiska bilder av växtceller.

Den zoologiska delen behandlar huvuddragen av djurcellens struktur och funktion. Genomgång av de olika vävnaderna, vävnadernas utveckling, struktur (och funktion), samt celltyper och cellernas funktion i vävnaden.

Under cytogenetikdelen behandlas cytogenetikens användningsområden, grundterminologi och de vanligaste cytogenetiska metoderna. Kromosomernas beteende i mitosen och meiosen. Människans kromosomer och kromosomavvikelser analyseras och vi bekantar oss med olika kromosomsidor på internet.

Undervisningsprogrammen
Biovetenskapliga institutionen
Miljövetenskapliga institutionen

Ekologi och evolutionsbiologi

Ekologi och evolutionsbiologi som läroämne

Ekologin undersöker de faktorer som påverkar djurs, växters och svampars utbredning och förekomst. Ekologisk forskning täcker en bred sektor, allt från individers funktioner till interaktioner mellan arter och artsamhällens funktioner. I sista hand är hela biosfären en ekologs arbetsfält. En betydande del av dagens ekologiska forskning hänför sig till förändringar i livsmiljön samt skydd av utrotningshotade arter p.g.a. mänsklig verksamhet. Evolutionsbiologin undersöker naturpopulationers genetiska sammansättning och anpassning till sin miljö, organismers livscykler och beteende samt de ekologiska och evolutionära faktorer som påverkar dessa.

Varför studera ekologi och evolutionsbiologi?

Betydelsen av biologisk och miljövetenskaplig kunskap i samhället har klart ökat under de senaste årtiondena. Tillämpningar av biovetenskaplig och miljövetenskaplig forskning är centrala inom hälsovård och medicin, för en hållbar användning av naturresurser, för förståelsen av orsakerna till och sökandet efter lösningar på miljöproblem, inom livsmedelsproduktion samt inom många industribranscher. Personer inom trädgårds-, lantbruks-, natur- och miljöbranschen har stor nytta av studier i biologi. Biologin har också en grundläggande betydelse för vår världsbild och vår uppfattning om människan.

Studera ekologi och evolutionsbiologi vid Öppna universitetet

Vid Öppna universitetet ordnas enskilda studieavsnitt i ekologi och evolutionsbiologi. Kurserna genomförs som närundervisning.

Beteendeekologins grunder (2 sp)
En introduktion till beteendeekologi, hur beteendet har utvecklats och hur miljön påverkar djurens beteende. Allmänna frågeställningar belyses med verkliga exempel från pågående forskning. Teman som behandlas mera ingående är konkurrens och optimering, gruppliv, fortplantningsbeteende och beteendeekologiska tillämpningar inom naturskyddet.

Evolutik och systematik (4 sp)
Målet med denna serie är att ge allmänna insikter i livets uppkomst, mångfald och evolution, samt principerna för indelning och klassificering av växter, djur och svampar. De olika organismgrupperna behandlas ur ett problemorienterat perspektiv med exempel från pågående forskning. Studieavsnittet består av föreläsningar, uppgifter och inlärningsdagbok.

Kurser i biologi och ekologi anordnas inte alla läsår.

Undervisningsprogrammen
Biovetenskapliga institutionen
Miljövetenskapliga institutionen

Genetik

Genetik som läroämne

Genetik är en vetenskapsgren som undersöker de lagbundenheter som styr ärftlighet. Genetik är en del av det biologiska forskningsfältet, men den har rikligt med tillämpningar inom bl.a. läkarvetenskapen samt inom förädling och bioteknik. Under de senaste åren har genetiken varit i allmänhetens medvetande p.g.a. bl.a. genmat, transgena djur och karteringen av det mänskliga genomet.

Varför studera genetik?

Genetiken är en vetenskapsgren som utvecklas mycket snabbt. I framtidsvisionerna inom ämnet talas det om bland annat genterapi, DNA-vaccin och organ framställda av stamceller. Genetiken har tillämpningar bland annat inom läkarvetenskapen och biovetenskapen. Kurserna riktar sig till alla som är intresserade av biologi, medicin och livets grundfrågor.

Studera genetik vid Öppna universitetet

Vid Öppna universitetet ordnas enskilda studieavsnitt i genetik. Kurserna genomförs som närundervisning.

Genetikens grunder (3 sp)
Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper om genetik. På kursen behandlas bland annat DNA-molekylens struktur, genernas uttryck, reglering och funktioner. Kursen behandlar också genetiska modeller samt människans genetik, genetiska sjukdomar och cancer.

Undervisningsprogrammen
Biovetenskapliga institutionen

Humanistiska studier:

Filosofi

Filosofi som läroämne

De humanistiska vetenskaperna ger en bakgrund till dagens kulturella, politiska och religiösa fenomen. Människan och mänskliga kulturer står som utgångspunkt i de humanistiska vetenskaperna.

Filosofin leder oss till livets grundfrågor. Studierna i filosofi har som mål att ge kunskap om mänskligt tänkande. Studierna ger systematisk information om filosofin som en självständig vetenskapsgren och övar upp förmågan till filosofisk analys och argumentering.

Varför studera filosofi?

Kurserna i filosofi passar alla som önskar utveckla sin förmåga till kritiskt tänkande, och som vill fördjupa sin kännedom om den västerländska kulturen och dess historia samt få en bättre förståelse för idéströmningar och tankerörelser i vår tid. Kurserna inom de humanistiska vetenskaperna är lämpade bland annat för personer som jobbar t ex inom kulturbranschen eller med kommunikation, översättning, administration och mångkulturella frågor.

Studera filosofi vid Öppna universitetet

Vid Öppna universitetet ordnas enskilda studieavsnitt i filosofi. Kurserna genomförs som närundervisning.

Inledning till filosofin (3 sp)

Målsättningen är att ge en inblick i det filosofiska tänkandets särart och ge elementära färdigheter att tillgodogöra sig filosofisk text. Kursen vill på basen av centrala begrepp förmedla en bild av vad filosofiskt tänkande är. Tyngdpunkten är tematisk, men skall samtidigt genom filosofihistoriska exkurser förtydliga vissa grundläggande tankemönster som på olika sätt har varierats från antiken fram till vår egen tid. Ämnesområden inom både teoretisk och praktisk filosofi kommer att beröras.

Undervisningsprogrammen
Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning, läroämnet filosofi

Historia

Historia som läroämne

De humanistiska vetenskaperna ger en bakgrund till dagens kulturella, politiska och religiösa fenomen. Människan och mänskliga kulturer står som utgångspunkt i de humanistiska vetenskaperna.

Läroämnet historia har som mål att ge en bred syn på ämnet historia med utgångspunkt i Finlands närmiljö, insikter i historievetenskapens metoder och teorier samt färdigheter för krävande forskningsarbete, samhällsanalyser och kunskapsförmedling.

Varför studera historia?

Kurserna i historia riktar sig till alla som är intresserade av att känna till de tänkesätt och utvecklingslinjer som ligger bakom aktuella fenomen i dagens samhälle. Studierna passar t ex lärare, forskare, journalister och kulturarbetare och personer som arbetar med kommunikation, översättning, administration och mångkulturella frågor. Kurserna riktar sig till alla som vill öka sin förståelse för sammanhangen bakom aktuella företeelser.

Studera historia vid Öppna universitetet

Vid Öppna universitetet ordnas enskilda studieavsnitt i historia. Kurserna genomförs som närundervisning.

Introduktion till historieforskning (5 sp)

Studieavsnittet ger den studerande baskunskaper om historieforskningens natur, metoder och utveckling som vetenskap. Studieavsnittet behandlar historieforskningens natur, metoder och källmaterial samt ger en överblick över historieskrivningens historia och aktuella forskningsinriktningar.

Undervisningsprogrammen
Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning, läroämnet historia
Finlands och Nordens historia

Nordiska språk

De humanistiska vetenskaperna ger en bakgrund till dagens kulturella, politiska och religiösa fenomen. Människan och mänskliga kulturer står som utgångspunkt i de humanistiska vetenskaperna. Kurserna i nordiska språk har som mål att ge en vetenskaplig syn på språkets betydelse för människan och dess värde för kultur och samhälle.

Varför studera nordiska språk?

Kurserna i nordiska språk riktar sig till alla som vill lära sig mer om språkanvändning, om språkliga variationer och om språkets betydelse, roll och värde. Kurserna passar t ex lärare, journalister, översättare, kulturarbetare, planerare och informatörer.

Studera nordiska språk vid Öppna universitetet

Vid Öppna universitetet ordnas enskilda studieavsnitt i nordiska språk. Kurserna genomförs som närundervisning.

Skriva (4 sp)

Studenterna ska bli medvetna om vad som bygger upp en god text och om vad som utmärker olika textgenrer. De lär sig att skriva väl i olika genrer och anpassa texterna för olika läsargrupper. Undervisningen består av teoriläsning, textanalys och olika skrivuppgifter.

Undervisningsprogrammen
Finska, finskugriska och nordiska institutionen
Nordiska språk

Nordenstudier

I grundstudierna sätter sig den studerande in i de nordiska ländernas samhällssystem, naturförhållanden, historia och kulturer. Syftet är att skapa en grund för en mångsidig förståelse av de nordiska samhällena.

Varför studera Nordenstudier?

Studiehelheter lämpar sig speciellt för studerande som siktar på arbete inom undervisning, forskning, kommunikation eller konst, på företag eller inom den offentliga förvaltningen.

Studera Norden studier på Öppna universitetet

På svenska erbjuds följande kurs inom Nordenstudier:

Introduktion till Nordenstudier (5 sp)

En introduktion till Nordenstudier, som behandlar centrala och aktuella frågor om det nordiska inom samhälle, kultur, politik och forskning. Syftet med kursen är att göra studenterna bekanta med aktuella frågor angående Norden, Nordentanken och nordismen ur kulturforskningens perspektiv.

Undervisningsprogrammen
Institutionen för världens kulturer

Kurser i humanistiska ämnen anordnas inte alla läsår.

Matematisk–naturvetenskapliga studier:

Astronomi

Astronomin erbjuder centralt stoff för att utveckla en vetenskaplig världsbild och åskådliggör fysiska lagbundenheter i naturen. Astronomin undersöker allt som finns utanför jordklotets atmosfär samt ämnenas form och rörelser från elementarpartiklar till galaxer.

Varför studera astronomi?

Kurserna är avsedda för alla som intresserar sig för solsystemet och livet utanför jorden, av fysikaliska fenomen samt klimatförändringar och världsalltets framtid.

Studera astronomi vid Öppna universitetet

På svenska erbjuds följande kurs inom astronomi:

Universum nu (4sp)

Kursen är en populärvetenskaplig introduktionskurs, som ger en översikt över den moderna astronomin: Solsystemet (solen, planeter, asteroider, kometer), förutsättningar för liv i universum, stjärnornas struktur och utveckling, kompakta stjärnor (bl.a. svarta hål), interstellär materia, galaxer och kosmologi. Kursen kräver inga speciella matematiska kunskaper. Kursen är obligatorisk för astronomi studerande men passar även utmärkt som biämnesstudier eller "övriga studier". Kursen lämpar sig för studerande från alla fakulteter.

Undervisningsprogrammen
Avdelningen för geofysik och astronomi

Samhällsvetenskapliga studier:

Rättsvetenskap

Grundstudierna i rättsvetenskap (25 sp)

Kurserna i rättsvetenskap ger kunskap om gällande lagar inom olika rättsområden och färdigheter att identifiera och analysera rättsliga problem. Tyngdpunkten i innehållet ligger på kurser i offentlig rätt och socialrätt. Den enskildes rättssäkerhet i förhållande till förvaltningen är ett genomgående tema i studierna. Likaså är syftet att lyfta fram den internationella regleringens betydelse, särskilt i fråga om mänskliga rättigheter.

Varför studera rättsvetenskap?

Inom ämnet rättsvetenskap lär man sig undersöka rättsreglernas uppkomst, sammanhang och tillämpning samtidigt som man lär sig förstå rättssystemet. Ämnet rättsvetenskap är en del av samhällsvetenskaperna. En studerande kan byta sitt huvudämne till rättsvetenskap och fortsätta till magisterstudier i offentlig rätt vid Åbo Akademi utan att delta i urvalsprovet. Det är inte möjligt att bedriva fortsatta studier i ämnet vid Helsingfors universitet. Om möjligheten att bedriva studier vid juridiska fakulteten se studiehandboken på fakultetens webbsidor. Ta kontakt med ämnesföreståndaren för närmare information.

Studera rättsvetenskap vid Öppna universitetet

Studierna ordnas inom ramen för den ordinarie undervisningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Kurserna och tenterna hålls under dagtid. Via Öppna universitetet kan i mån av möjlighet ett begränsat antal studerande delta i undervisningen och tenterna.

Studerande som vill avlägga en grundstudiehelhet i rättsvetenskap genomför kursen Den offentliga rättens grunder och väljer fyra kurser bland de övriga kurserna i rättsvetenskap. Kurserna som erbjuds via Öppna universitetet är:

• Den offentliga rättens grunder (5 sp)
• Kommunalrätt (5 sp)
• Socialrätt (5 sp)
• Familjerätt (3 sp)
• Offentlig rätt, fortsättningskurs (5 sp)
• Mänskliga rättigheter (5 sp)

Undervisningsprogrammen
Svenska social- och kommunalhögskolan, läroämnet rättsvetenskap

Socialpolitik

Grundstudierna i socialpolitik (25 sp)

Socialpolitiken som universitetsdisciplin undersöker frågor i anslutning till välfärdens nivå, skapandet av välfärd och välfärdens fördelning i samhället med utgångspunkt i samhällsvetenskaplig teoribildning.

Undervisningen i socialpolitik vill ge studeranden färdigheter för att förstå och kritiskt granska samhälleliga förändringsprocesser, deras orsaker och inverkan på människors liv. Studerandena fördjupar sin kännedom om hurdana sociala risker och problem som individer och grupper i olika samhällen utsätts för, och hur olika samhällsförändringar påverkar människornas välfärd. Inom socialpolitiken bekantar man sig med teorier och tolkningar om samhälleliga fenomen, sociala problem och välfärd. Genom ett kritiskt förhållningssätt vill man ifrågasätta tidigare uppfattningar, lyfta fram latenta problem och komma på nya lösningar.

Varför studera socialpolitik?

Kunskaper i socialpolitik är relevanta för studerande inom de flesta samhällsvetenskapliga ämnen, såsom till exempel socialt arbete, sociologi, statskunskap och journalistik. Kurserna i socialpolitik riktar sig till t ex anställda inom social- och arbetsförvaltningen, hälsovården och den offentliga sektorn samt alla som är intresserade av samhälleliga frågor.

Studera socialpolitik vid Öppna universitetet

Studierna ordnas inom ramen för den ordinarie undervisningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Kurserna och tenterna hålls under dagtid. Via Öppna universitetet kan i mån av möjlighet ett begränsat antal studerande delta i undervisningen och tenterna. Grundstudiehelheten består av följande studieavsnitt:

• Introduktion till socialpolitiken (5 sp)
• Perspektiv på sociala problem (5 sp)
• Välfärdsservicens utgångspunkter (5 sp)
• Socialpolitikens nationella och internationella utmaningar (5 sp)
• Specialkurser i socialpolitik (valbara) (5 sp)

Undervisningsprogrammen
Svenska social- och kommunalhögskolan, läroämnet socialpolitik

Socialpsykologi och psykologi

Grundstudierna i socialpsykologi och psykologi (25 sp)

Socialpsykologin undersöker den sociala interaktionens och smågruppernas lagbundenheter samt den sociala miljöns inverkan på individernas tänkande, känslor och handling. Socialpsykologin är en "brovetenskap" som förenar psykologi och sociologi. Den sociala världen består förutom av andra individer även av grupper, organisationer, institutioner och överhuvudtaget av kultur. Socialpsykologin försöker bl.a. förklara vad som är gemensamt och allmängiltigt i individernas sociala beteende i olika kulturer och samhällen och vad som är unikt.

Varför studera socialpsykologi och psykologi?

Inom socialpsykologin undersöker man hur den sociala världen och den enskilda individen påverkar och formar varandra. Samtidigt lär man sig förstå hur en människas tänkande, känslor och personlighet formas ur ett socialt perspektiv. Attityder och attitydpåverkan är ett centralt forskningsområde. Kurserna erbjuder nya infallsvinklar och passar personer som arbetar med t ex fostran, utbildning, social- och hälsovård, personaladministration och med olika administrativa uppgifter inom såväl kommun, stat och organisationer som inom den privata sektorn.

Studera socialpsykologi och psykologi vid Öppna universitetet

Studierna ordnas inom ramen för den ordinarie undervisningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Kurserna och tenterna hålls under dagtid. Via Öppna universitetet kan i mån av möjlighet ett begränsat antal studerande delta i undervisningen och tenterna. Grundstudiehelheten består av följande studieavsnitt:

• Introduktion till socialpsykologin för biämnesstuderande (5 sp)
• Identitet, social utveckling och emotioner (5 sp)
• Social identitet och social interaktion i och mellan grupper (5 sp)
• Moralpsykologi (5 sp)
• Tillämpningsområden (en av dessa): Arbets- och organisationspsykologi (5 sp), The psychology of leadership (5 sp), Personlighetsstörningar i social kontext (5 sp), Kultur, socialt samspel och aggressivt beteende (5 sp)

Undervisningsprogrammen
Svenska social- och kommunalhögskolan, läroämnet socialpsykologi och psykologi

Socialt arbete

Grundstudierna i socialt arbete (25 sp)

Studierna i socialt arbete ger kunskaper om orsakerna till uppkomsten av de mångfacetterade sociala problem som individer och grupper kan möta på olika livsområden och ger redskap för att förhindra eller lösa dem. Undervisningen och forskningen i socialt arbete fokuserar bl.a. på det sociala arbetets värdegrund och metoder, barnskyddsfrågor, mångkulturellt socialt arbete, marginaliseringsfrågor och på olika samhällsförändringar som påverkar människors välfärd. På kurserna begrundar man rättvise- och ojämlikhetsfrågor i samhället och försöker hitta lösningar på frågor om välfärden och samhällets servicesystem.

Varför studera socialt arbete?

Socialarbetets insatser behövs både inom klientarbete med individer, familjer, grupper och närsamhällen och inom olika utvecklings-, planerings- och forskningsuppgifter inom både den offentliga och den privata sektorn.

Mer information om behörighetskraven för socialarbetare finns på Soc & koms webbsida.

Studera socialt arbete vid Öppna universitetet

Studierna ordnas inom ramen för den ordinarie undervisningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Kurserna och tenterna hålls under dagtid. Via Öppna universitetet kan i mån av möjlighet ett begränsat antal studerande delta i undervisningen och tenterna. Grundstudiehelheten består av följande studieavsnitt:

• Introduktion till socialt arbete (5 sp)
• Introduktion till socialpolitiken (5 sp)
• Sociala problem och lösningsmodeller (5 sp)
• Introduktion till socialt arbete som praktik (5 sp)
• Människan i ett livscykelperspektiv (5 sp)

Undervisningsprogrammen
Svenska social- och kommunalhögskolan, läroämnet Socialt arbete

Statskunskap med förvaltning

Grundstudierna i statskunskap med förvaltning (25 sp)

Studier i statskunskap med förvaltning ger kunskap om de villkor som gäller för den moderna demokratin. Statskunskapen studerar aktörer, strukturer och processer inom politik och förvaltning. Studierna är inriktade på relationerna och ansvarsfördelningen mellan kommuner, regioner, staten och överstatliga organ.

Studierna i statskunskap ger insyn i samhällelig organisering och i institutioner i allmänhet, såsom partiväsendet, pressen och intresseorganisationerna. Makt och inflytande är centrala begrepp, vilka ofta används som utgångspunkt i studier av politiska fenomen.

Varför studera statskunskap?

Studierna i statskunskap ska ge dig förutom faktakunskap om ämnet, även förståelse i hur samhället fungerar och förmåga att tillämpa teoretisk kunskap i praktiska situationer. Studierna ska lära dig att analysera samhälleliga och statsvetenskapligt relevanta fenomen och att sammanställa logiska förklaringar till dessa.

Studier i statskunskap ger färdigheter att jobba inom många olika arbetsuppgifter. Studeranden jobbar inom statsförvaltning, organisationer och företag. Arbetsuppgifterna kan innehålla bland annat planering, ledning, information, eller forskning. Många jobbar även med tjänster inom centrala medier, internationella organisationer samt EU.

Studera statskunskap vid Öppna universitetet

Studierna ordnas inom ramen för den ordinarie undervisningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Kurserna och tenterna hålls under dagtid. Via Öppna universitetet kan i mån av möjlighet ett begränsat antal studerande delta i undervisningen och tenterna. Grundstudiehelheten består av följande studieavsnitt:

• Statskunskapens grunder (5 sp)
• Förvaltningspolitik – strukturer och processer (5 sp)
• Organisationernas politiska inflytande (5 sp)
• Jämförande politik och förvaltning (5 sp)
• Demokrati och politiskt deltagande (5 sp)

Undervisningsprogrammen
Svenska social- och kommunalhögskolan, läroämnet Statskunskap med förvaltning

Språkstudier

Det andra inhemska språket och ett främmande språk utgör delar av de så kallade obligatoriska språkstudierna vid universitetet. Den studerande kan uppvisa sina färdigheter i enlighet med examensfordringarna i ett främmande språk som kan vara något av följande språk: engelska, spanska, italienska, franska, tyska eller ryska. Kurserna som kan inkluderas i universitetsexamen är fakultetsspecifika. För att ange utgångsnivån används numera den europeiska referensramen för språk (A1-C2).
Referensramen (pdf, på finska)
Information om språkstudier som krävs inom olika fakulteter

För godkänd prestation på språkkurserna krävs en närvaro på minst 80 % av lektionerna.

Målsättningen med kursen i engelska är att den studerande uppnår en god akademisk nivå och tillräckliga färdigheter för att kunna klara sig i arbetslivet. Kursen inriktar sig på läsförståelse samt skriftlig och muntlig kommunikation. Kursen genomförs som närundervisning.

Engelska:

Engelsk textförståelse, skrivning och diskussion (humanister, beteendevetare, statsvetare) (3 sp) - English Academic and Professional Skills: Reading, Writing and Discussion for Students of Arts, Behavioural and Social Sciences

Utgångsnivå: Gymnasiets långa engelska/B2

The aim of the course is for students to activate and develop skills in the academic and professional English of their field and to gain confidence to communicate in situations relevant to their studies and professional life. The intention is that students improve their ability to

• understand general and academic/professional spoken English
• discuss/present in academic/professional English
• understand academic/professional English texts
• write academic/professional English texts on field-specific topics
• take responsibility for their own learning, and become more autonomous language learners, in order to promote life-long learning

Undervisningsprogrammen
Opinto-ohjelmat
Språkcentret